Alla inlägg under februari 2008

Av eva - 22 februari 2008 19:17

Mitt lejon har hittat en ny leksak: sladden som behövs för att föra över bilder från kameran till datorn. Den är jätterolig att leka med, men han blev väldigt trött efteråt.

Av eva - 22 februari 2008 17:30

Ja, nu är ännu en vecka slut. Den här veckan tycker jag har gått jättefort.  Det känns rikt skönt med helg. Jag har inget särskilt planerat för helgen, mer än att jag ska laga lite mat och frysa in. Jag tycker att det är fruktansvärt tråkigt att laga mat, så jag står hellre en dag och lagar många portioner och fryser, än att jag ska behöva laga lite mat varje dag. Jag har ju med mig matlåda till jobbet varje dag.


Jag sitter tillsammans med barnen i skolans matsal och äter min mat. Mattanterna är jättegulliga och värmer min matlåda åt mig. Jag har en speciell matplan som en dietist har tagit fram åt mig. Till barnen har jag sagt att det är en slags doktor som har talat om för mig vad jag ska äta för att må bra. Att jag har annan mat än barnen är inga problem för dem, de vet ju varför


Fredag kväll innebär också att ett av mina favoritprogram sänds på TV:n, nämligen "På spåret". Jag gillar frågesport, tycker det är allmänbildande men största anledningen till att det är ett av mina favoritprogram är Ingvar Oldsberg. Eller rättare sagt hans humor och ordlekar. Jag tycker sånt är jätteroligt.

Några av er har säkert läst om att jag tar med mig dramaten när jag ska iväg och storhandla.


Nä, plikterna i köket kallar nu på mig. Ha en skön fredagskväll. Kram på er.

Av eva - 21 februari 2008 18:29

Ja, det var jag imorse. Uppe med tuppen alltså. Skulle öppna på fritids klockan 06.30 idag.

Jag är väldigt stresskänslig så jag klev upp tidigt. Åt lite frukt hemma och tog med mig resten av frukosten till jobbet. Jag cyklade till hållplatsen där jag tar bussen. Eftersom klockan var kvart i sex när jag cyklade så tog jag på mig min reflexväst för att synas ordentligt. Det var väldigt mörkt och grått ute. Min buss kom i tid, skönt, för det gör den nämligen inte alltid. När jag klev på bussen så sa chauffören ett stort TACK till mig för att jag syntes så väl, jag hade fortfarande reflexvästen på mig. Detta tack från en okänd människa gladde mig hela dagen. Tänk att ett litet ord kan betyda så mycket.

Men hur ofta är det egentligen som vi säger något bra till människorna runt omkring oss. Och då inberäknar jag även okända i ordet människor. Tex ett tack till kassörskan när du får växlen kostar inget, men kan betyda mycket.

Säkert kan ni komma på fler tillfällen då vi kan säga något trevligt eller uppmuntande till våra medmänniskor.

Nä, nu måste jag sluta för jag ska fixa matlåda till morgondagen. Tänker även förbereda frukosten genom att plocka fram lite grann och koka mina frukostägg.

Ha en bra kväll.

Kram

Av eva - 19 februari 2008 16:08

Har nu tvättat färdigt och ska snart gå ner och hämta tvätten. Sedan återstår bara strykningen. Jag är en som stryker min tvätt. Tycker att det är rätt skönt att stå och titta på något bra tv-program och stryka samtidigt.

Har även dammsugit min lägenhet. Men hur kul är det på en skala att fem minuter efter avslutad dammsugning, hitta en halv katt som virvlar omkring i luften + den som tassar omkring på golvet??!! Dammtorkning blev det inget av. Får väl skylla på lejonet :-)

Ha en bra tisdagkväll. Kram

Av eva - 19 februari 2008 07:30

Ja, det blir ju inte roligare än vad man skriver :-)  Min date är med tvättstugan och snabeldraken=dammsugaren. Är ledig från jobbet idag eftersom jag jobbade heldag igår och ska alltså tillbringa denna dag med att utföra hushållsnära tjänster. Att tvätta är helt ok. Men det värsta jag vet är att dammtorka. Jag förstår inte hur det kan bildas så mycket damm på nolltid. Plus att jag har en massa katthår överallt, det blir så eftersom jag har en långhårig katt. Jag brukar säga att jag har en katt som går omkring och en katt som flyger omkring :-)

Hoppas ni alla får en trevlig tisdag.

Glöm inte: carpe diem.  Kram

Av eva - 18 februari 2008 16:26

Har tänkt att skriva några rader om dagen, men jag har ett kelsjukt lejon i famnen och det är inte lätt att skriva då. Han är extra kelsjuk idag för jag har jobbat en heldag idag. Är ju sjukskriven på halvtid, så jag brukar bara jobba halva dagarna. Anledningen till att jag jobbat hela dagen är att jag ska vara ledig imorgon. Men jag ska kanske passa på att klippa klorna på honom, nu när jag har honom i ett stadigt grepp. Sist jag skrev att jag skulle klippa klorna, klippte jag bara klorna på fram- och baktassen sedan var mitt lejon bara borta. Fortsättning följer efter kloklippningen.


Mjau och kram

Av eva - 16 februari 2008 20:00

Mitt 12-åriga  "lejon" tycker fortfarande att det är kul att leka. Och det är väl skönt det.


Men hans lekhumör börjar alltid precis tio sekunder innan jag ska till att somna. Favoritleksaker är sådant som låter :-(  Han har olika bollar med små pinglor i. Dessa smäller han till med tassen så att de med världens fart  far in i väggen och sedan kommer han efter i hundra knyck. Ni ska inte tro att en katt som leker smyger fram på tysta tassar. Det låter som om en elefant springer över golvet. Sedan när bollen ligger under soffan eller sängen, hoppar han upp i sängen och påstår att jag ska gå upp och plocka fram leksaken åt honom. Jag totalvägrar! Att det är betydligt lättare för honom att krypa under sängen/soffan vill han inte förstå.


En annan rolig leksak är pennor. Jag kan aldrig ha en pennan liggandes framme, för då är den snart borta. Jag brukar hitta pennor under sängen och soffan när jag städar.


Nu ska jag fånga lejonet och klippa klorna. Detta är det värsta han vet. Han brukar krypa längst in under soffan när han får syn på klosaxen.


Mjau på er alla. Kram

Av eva - 16 februari 2008 19:42

I tolv-stegs-programmet har jag en sponsor som hjälper mig genom stegen. Det är en sponsor som är min raka motsats. Hon är betydligt yngre än jag, hon är tolalt musiktokig, ( vi träffas oftast på något musikcafé), hon är en tjej som har provat massor olika jobb och påbörjat diverse studier men aldrig fullbordat dessa. Ja, vi är så olika två människor kan bli.  Att ha henne som sponsor är jättenyttigt för mig.


Idag träffades vi igen. Gissa var? På ett musikcafé naturligtvis :-)  Och nu har jag tagit mitt 12:e steg och kan alltså nu själv börja sponsra andra. Känns lite skrämmande. Men mitt arbete med programmet tar inte slut bara för att jag tagit alla stegen, nu ska jag ge vidare det jag fått. Jag lär genom att lära andra. För mig är det jätteviktigt att jag dagligen lever i och andas 12-stegsprogrammet, för på sätt håller jag mig ifrån mitt tvångsmässiga överätande. Samt att jag utvecklas som människa.


Ha en bra lördagskväll. Kram

Ovido - Quiz & Flashcards