... är författare och föredragshållare. 3-barnsfar, varav idag endast ett är i liv. Han har mycket kloka ord att förmedla. Jag vet att några har hört honom och/eller läst någon av hans böcker. Jag vill bara tala om att Tomas Sjödin medverkar i morgon, söndag, i gudstjänsten som sänds i SVT 2 klockan 10.00 Programmet går i repris på måndag i SVT 2 klockan 15.50

Han är verkligen värd att lyssna på.

Kram

Sedan i torsdags eftermiddag har min katt Cefas varit utlånad. En kompis till mig har två barn, 8 och 6 år gamla, och dessa har tjatat om att de vill ha katt, men varken hon eller hennes man vill ha katt. Men nu bestämde de sig i alla fall för att pröva en helg. Så sagt och var, i torsdags var de här och hämtade Cefas.

Hela torsdag kväll gick Cefas omkring och nosade och inspekterade den nya miljön. Till slut hittade han en liten soffa, typ kökssoffa, för barn och där parkerade han sig. På natten hade han svårt att koppla av, så han lekte större delen av natten. Klockan halv fem på fredag morgon kommer 8-åringen och väcker sina föräldrar med orden: jag kan inte sova, han slickar mig i håret. Men när han väl blivit utfodrad, lägger sig lugnet hemma hos familjen igen.

8-åringen vägrade gå till skolan på fredagen, för hon ville vara hemma och gosa med katten och det fick hon. Men under fredagen började 8-åringen att nysa så väldigt och även ögonen började att rinna. Mamman började misstänka allergi mot katten, men det ville 8-ringen absolut inte höra talas om. Jag är inte allergisk, sa hon och stoppade ansiktet i pälsen. Strax därefter började hon nysa för fullt.

På lördag förmiddag, när jag sitter på tåget till grannstaden ringer mamman och berättar om allergin och frågar när de kan lämna tillbaka Cefas. Som tur var skulle jag bara på ett möte i grannstaden och komma tillbaka på eftermiddagen. Så nu sitter jag här hemma och väntar på min älskling.  Det var jättetråkigt att ena barnet i familjen skulle visa sig vara allergisk, för jag hade tänkt att utnyttja dem som kattvakt.

Ha en bra lördagskväll. Kanske jag skriver något mer idag om andan faller på. Kram från mig och Cefas.

Är alldeles för trött för att orka skriva något vettigt på egen hand, utan snor dessa tänkvärda ord från någon okänd.

Älska mig mest

när jag förtjänar det minst,

för då behöver jag det som bäst.

Önskar alla kända och okända läsare en trevlig helg. Kram

Eftersom jag jobbar med barn, så reder jag ut ett antal konflikter per dag. Här nedan följer en liten berättelse som jag brukar läsa för barnen och sedan pratar vi om att även om jag säger förlåt när jag gjort/sagt något dumt, så har jag trots allt skadat den andra. Jag betonar vikten av att tänka efter före man säger/gör något. Jag brukar påpeka att ordet förlåt också betyder att jag förstår att jag gjort/sagt något dumt och inte tänker göra/säga så igen. Var jag har hittat denna berättelse vet jag tyvärr inte. 

Jag önskar er alla  en trevlig torsdagskväll. Kram

Ja, detta verkar vara veckans stora fråga. Både här i Sverige och i det stora landet i väster (Norge) har brevet från skatteverket börjat komma.

Jag fick mitt igår. Kommer att få tillbaka lite pengar :-)

På mitt kylskåp har i många år ett vykort suttit och det ser ut så här:

Vänner är en förmögenhet som vi, tack och lov, inte behöver skatta för. Men en förmögenhet ska man förvalta väl, så jag vill bara säga: förvalta era vänner väl! En förmögenhet som förvaltas väl växer. Inte kanske så att vi får fler vänner, men att vänskapen fördjupas med de vi har.

Genom att börja blogga har jag fått nya vänner. Jättekul! Tack för att ni visar er vänskap genom roliga, trevliga, snälla kommentarer på min blogg. Jag uppskattar er. Kram

Är ledig idag, eftersom jag jobbade heldag igår. Kan alltså sova hur länge som helst, men tror ni att min katt tar hänsyn till det. NEJ! Klockan 05.30 kommer han och påstår att han är vrålhungrig. Det bästa sättet att få tyst på honom är att gå upp och utfodra honom.

När jag slänger ett öga ut genom fönstret så tror jag att jag drömmer. Det är alldeles vitt ute! Och nu menar jag inte lite vita fläckar här och där. Utan gräsmattan är alldeles vitt, träden är vita och det är alldeles vitt på taken. Jag får nypa mig själv i armen för att verkligen kolla om jag är vaken eller inte. Jo, tyvärr är jag vaken och det är fortfarande alldeles vitt ute. Termometern visar nollgradigt, så snön kommer ju att smälta bort under dagen. Men vart tog våren vägen?!

Önskar er alla en skön onsdag och glöm inte carpe diem. Kram från en som tänker krypa ner i sängen igen.

Ja, idag har jag jobbat heldag. Detta gör jag en gång i månaden för att känna mig lite delaktig både i mitt arbetslag och på  skolan i stort.

När jag jobbar bara fyra timmar per dag, så hamnar jag lätt lite utanför. Möten ligger  på eftermiddagarna och jag jobbar bara förmiddagar. Mina fyra timmar tillbringar jag i klassrummet eller ute på rast med "min" pojke.  

Idag berättade min ae-ledare att hon ska sluta på vår skola och börja som rektor på en annan skola. Det var väldigt tudelade känslor jag fick när hon berättade det. Hon är en jätteduktig ae-ledare, så jag är ledsen att hon slutar :-(    Men jag vet också att hon vill ha jobb som rektor, hon känner att hon behöver nya utmaningar. Detta unnar jag henne verkligen, så jag är glad för hennes skull :-)

På arbetsplatsträffen pratade vi naturligtvis om hur hösten ska se ut. Detta läsår har vi en förskoleklass och det är därför jag blev tillfrågad för ett år sedan om jag ville jobba som assistent. Läsåret som kommer är det två förskoleklasser och min rektor vill att jag ska ta den ena klassen. Det vill jag inte!!! Jag trivs jättebra att jobba som assistent och "min" pojke ska ha assistent nästa läsår också. Jag har sagt till min rektor att jag vill fortsätta att jobba som jag gör nu, men tyvärr så kan ha säga att jag måste ta klass. Att sätta in en ny assistent till "min" pojke skulle bli jättejobbigt, både för honom och klassen han går i. "Min" pojke har autistiska drag, så det har kostat blod, svett och tårar att bygga upp den relation vi har idag. Skulle vara synd om den raserades. Vi får väl se vad som händer i framtiden. Min rektor är inte speciellt duktig på att ha någon framförhållning, så jag är glad om jag vet innan semestern i sommar vad jag ska göra i höst.

Nu önskar jag er alla en trevlig kväll. Kram

Idag har klassläraren och jag varit iväg med halva klassen på ett studiebesök. En förälder hade ordnat så att vi fick komma till ett tryckeri och se när de trycker.

Det var jättespännande, tyckte både stora och små. Jag är så fascinerad av hur alla jobb, nästan, styrs av datorer. Färgsättning bla görs på datorn och sedan skickas informationen till tryckpressen. Vår guide berättade att förr i tiden sköttes färgsättningen manuellt genom att man skruvade på olika kranar. Då kunde man inte få lika många färger som idag.

Men barn är ju för lustiga. När jag frågade barnen vad som var bäst med studiebesöket, så sa flera barn: att gå igenom draperiet. Det var nämligen ett draperi gjort av, typ hårdplats i remsor som hängde från taket ner till golvet, mellan två verkstäder. Ett sådant som man kan se ibland i fabriker/industrier.

Nu måste jag sätta mig med lite papper för brf. Bla måste jag skriva ut ett protokoll.

Ha en bra kväll. Kram